Best day ever.
Igar var den basta dagen pa valdigt lange! Forst lag jag och slappade vid tvn och bara tog de lugnt. Sen slutade Jess och vi bestamde oss for att aka o kolla pa Big Ben.
Jag ar inte ett stort fan av sevardheter sa nar vi gatt forbi klockan (bespara er besvaret mina vanner, den ser precis ut som pa bilderna) gick vi ut och kakade lunch och delade pa en flaska vin.
Lite salongsberusade ger vi oss av for att ta reda pa vem gubben pa den stora statyn ar.. Jess sa att det var nan Nelson. Han var skrammande lik napoleon. Det var Napoleon. That's my girl!
Nagra timmar senare bestaller vi var andra flaska for dagen pa supermysiga puben Callaghans. Tva underbara damer fran USA slar sig ner och vi pratar om dittan och dattan i sakert en halvtimme. Totally adoreble! Dom hatade London. Jag bara log.
Sen lamnade Jess mig dar for att ata middag med Leon. Jag satte mig i baren och bjod en kille pa en pint. Han var otroligt trevlig och vi pratade lange o val. Sen hette han. Folk ar sa trevliga har att man nastan blir misstanksam. Men det ar val bara sa. Vi svenskar ar inte vana vid vanligt folkvett.
Nar Sen var tvungen att ga tillbaka till jobbet visade han mig vagen till tuben och jag akte till North Acton for att mota underbara Aaron.
Vi hade sjukt trevligt hela kvallen.
En helt javla underbar dag, helt enkelt.
Hur mycket av detta hade hant om jag fegat ur och stannat hemma? Med allra storsta sakerhet, ingenting.
Jag saknar dig inte Sverige. Och allra minst dig, Norrkoping. Du ar for javla patetisk.
See ya