tartini

Tre dagar kvar. Tills vi står där på Tottenham Hale stationen och kramar varandra så  hårt vi bara kan. Kan knappt vänta. Men å andra sidan så vill jag inte tillbaka till allt de där. Pisslön och skitjobb. Inga vänner och inga pengar. Men nu är det såhär. Vi måste stanna i London ett tag till så det är bara att bita ihop. Sen väntar bättre tider. Och när man vet det så känns det svåra inte lika svårt.

Men att åka ifrån det här nu. Det kommer bli svårt. Åka ifrån vännerna, familjen, sängen, maten, Johanna och allt det man saknar som mest när man är där borta. Men å andra sidan är det som Jessica säger, även om jag hade stannat kvar nu så hade det ju inte varit samma sak. För sommaren är snart slut. Och alla börjar plugga och far iväg till Linköping, Stockholm och Malmö. Men men. Inte så mycket att älta för jag blir bara ledsen av det.

Men jag måste säga att den här sommaren, den har varit den bästa någonsin. Tack för de allihopa. Särskillt dig Jessica.