tartini

Hade kunnat gjort en johanna inatt och spytt ner datorn. Jag brukar alltid ha datorn bredvid sängen men det var tur att den låg i hallen igår när jag hade ätit suspekta räkor på munken och inte hann till toan. Shit pommfritt som aron brukar säga.

Fy fan säger jag bara. Första året som jag helt ärligt kan säga att jag hellre skulle strunta i att fylla år. Det känns jobbigt att bli 23. Lite tjurig är jag för att klockan är 10 och ingen familjemedlem har ringt för att gratta mig.
Av Aron fick jag världens gulligaste present. Ett presentkort på Sussies stylingteam som jag fullkomligt älskar. Visserligen tycker jag att presentkort är att göra det lätt för sig och inte ha nån tanke bakom presenten MEN till presentkortet fick jag ett långt brev där det stod att jag skulle använda det till klipp/färg, massage eller vad jag ville för att känna mig avslappnad och vacker nästa lördag för då ska vi till bomullsfabriken på middag. Och ett jättefint kort fick jag också.. han är så jävla påhittig när han skriver och jag blir lika rörd och tjutfärdig varenda gång:)

Men nu ska jag laga smörgåstårtor till tjocka släkten som kommer hit ikväll..

just de. Blir jävligt irriterad på att man inte kan ringa folk på sin födelsedag för det känns som att be på sina bara knän för att bli grattad.
Vilket jävla negg inlägg det här blev men men...

Har plockat fram guldringen som jag fick av mormor och morfar för några år sedan. Brukade få eksem av den då men nu har jag tvättat den så jag hoppas att det ska gå bra. Känns viktigt att ha den nu. På tisdag ska jag på begravningen. Aron har frågat om jag vill att han ska följa med men jag tror inte att jag vill det. Känns som ett familjetillfälle och så länge har vi ju inte vart ihop.
Känns som att jag hellre stöttar Johanna. Men det finns ju inga regler för hur man ska sköta sånthär.

Har mormors cykel också. Fick den av henne några månader innan hon dog. Känns också fint på något sätt. Kollade i morfars fotoalbum häromdagen och såg på kort från mormors 50-årsdag när hon var ung och cykeln var en sprillans ny födelsedagspresent.

Det är grått ute och jag har fått finnar i hela ansiktet. Tror det blir en riktig inne-dag med mys i mina nya mysbyxor. Ska bara tvätta och städa och sitta och pyssla här hemma. Kanske tända lite ljus och dricka lite te. Ha en riktig klyschig mysdag. Kanske till och med ska kura upp mig i soffan med en god bok.

Har precis läst klart Liza Marklunds senaste bok, "En plats i solen". Sjukt bra. Men man måste ha läst de andra innan annars fattar man nog inte. Nu ska ja gå ner i tvättstugan och hämta tvätten.

Igår när jag pratade med Jessica i telefon så ringde det på hennes dörr. Hon lät livrädd och ropade "Vem är det?" ut mot hallen. Sen försvann hon och jag började bli lite orolig att det va nån tjuv som slagit ner henne.
När hon kom tillbaka lät hon lättad. Då hade det varit en liten tjej från kristinaskolan som ville sälja frallor och Jessica hade i princip bett henne dra.. och hon öppnade inte ens dörren för henne.
Så rädd är Jessica för TV-licens killen. När han väl kommer, kommer han nog få en stekpanna i huvudet.

Morfar tyckte inte alls att spöregn va för dåligt väder för att åka skridskor så det var bara att gå hem och hämta skridskorna och regnkläderna och ge sig iväg. Nu i efterhand kan jag väl säga att det var mysigt men eftersom det var 5cm vatten på isen och regnit så blev man ju blöt om fötterna och det är ju aldrig trevligt. Men så är ju jag drottningen av comfort. Hatar att ha det obekvämt. Men jag kan tänka mig hur jäkla mysigt det skulle vara att åka om det va fint väder och lite kallare. Aron älskar att åka så om det blir kallare i helgen kanske vi kan ta en sväng. Mammastackaren ramlade och blev blöt.

Jag har vart så jävla företagsam idag. Efter skridskoåkningen fikade vi hos morfar och sen gick jag hem och städade hela lägenheten riktigt ordentligt. Sen gick jag ner till stan och gjorde ett riktigt fynd på monki, snyggtisha för 45 riksdaler. O så va ja på komvux och lämnade papper. Sen kom jag hem och lagade mat till min man och sen gick jag på långpromenix med Jessica.

Ändå känns det som att jag har slappat hela dagen. skumt.

Nu ska jag iaf inte göra nåt mer. Bara se klart dokumentären om flickan som föddes med två ansikten, och krypa ner i min mysiga säng och mysa och kolla på det office med min thunder from down under.

Goafton.

Låg däckad i maginfluensa hela jäkla helgen och nu känner jag att jag börjar vakna till liv igen. Mitt jobb måste vara glada att dom har mig.

fre led
lö led
sön led
mån hemma för att mormor dog
tis hemma för att mormor dog
ons led
tors jobb 11-19
fre sjuk
lör sjuk
sön sjuk

och vilken höjdarlön de kommer bli. men men.. sånt kan man ju inte rå för.

men idag är jag ledig igen iallafall. Jag morfar och mamma ska ut och åka skridskor på kanalen men det ser inte ut att va nåt bra väder för det så vi får väl se hur det blir med det. O så har jag lovat Aron att jag ska köpa te till honom, nåt typ av specialte. 150 kr för 50 gr. Nu ska jag fixa till mig lite.

..så skulle jag vilja ha tips på bloggar att läsa. Vill att de ska vara roliga och personliga kanske lite allvarliga ibland. Inte om vad personen ifråga har gjort under dagen och vad den åt till frulle. Mer ointressant kan det väl inte bli. Tycker faktiskt att min lillasysters blogg är himla bra men den håller mig inte sysselsatt så länge. så kom igen med era favoriter.

Jag har funderat lite på det här med vad som är sexiga yrken hos män. Typ som brandman, stridspilot eller polis. Aron är systemutvecklare. Vad säger det om mig? Jag är nog inte så äventyrslusten av mig.

..för dom orden. Känns som när någon frågar hur det är och hur det känns så svarar jag på ett sätt som att det är över nu och jag inte bryr mig så mycket längre. Men det är mitt enda sätt att inte börja gråta bland folk.
Men jag tänker på henne hela tiden. Och kommer på mig själv att bli ledsen så fort det kommer in nån gammal tant på jobbet. För min mormor blev aldrig nån gammal tant. Som att det är deras fel.

Men det gick bra att jobba ialla fall. Och Aron är på LHC-match ikväll med jobbet. Jag är så glad att han kommer ut o gör lite grejer. Man märker att han är så mycket gladare än när han satt och jobbade här hemma. Så ikväll är jag ensam här hemma. Det händer inte alls ofta så nu sitter jag här i min fluffiga morgonrock och dricker kiwi-milkshake som jag gjort själv med mixern som jag fick av Jessica i julklapp. Sånt här skulle jag nog göra varje dag om jag var singel. Och så skulle jag ha det städat och fint hemma jämt, o så skulle jag ha rosa i badrummet för det får jag inte ha för Aron. Men jag skulle inte byta ut mitt liv med honom för allt smör i småland.

idag ska jag till jobbet för första gången på sex dagar. ska bli skönt på ett sätt men det har ändå varit så skönt att få vara med mamma, morfar och mina mostrar i ett par dagar nu och bara sitta och fika och prata och stötta varandra. Gråta och skratta om vartanat. Men idag känner jag ändå att det är okej att gå till jobbet, och jag kan prata om det utan att börja tjuta hej vilt.

Igår var jag och Jessica ute hela dagen. Var på stan och köpte vårjackor och gick till hennes föräldrars nya hus i smedby sen åkte vi och handlade. Skönt att inte sitta hemma hela dagen. Men nu vill jag att det ska bli vår så att jag kan använda min nya trenchcoat!

min plan för idag.

nu är det över. min mormor är borta. känns tungt såklart, värre än det ska va när en mormor går bort. då ska man säga att det var dags och hon hade levt sitt liv. Men det var långt ifrån dags för min mormor. Hon fick cancer. Hon var ung och borde inte dö än på minst 20 år.

Hon och morfar skulle ju resa ännu mera och vara glada pensionärer ihop. O så blev det såhär. Så snopet.

ähh va fan. det är ingen mening att jag skriver mera. För ingen förstår ändå. Det var ju inte eran mormor som låg där som ett skelett utan hår när hon borde röka, lösa korsord och irritera sig på kändisar med hemska kläder. Det är ju inte eran morfar som sitter och ringer runt till alla som mormor kände för att berätta att hon inte finns mera. Det är ju inte eran mamma som inte kan sluta gråta, inte eran syster som sitter själv i London.

Jag är bara glad att hon fick så bra vård och att hon förhoppningsvis inte hade ont.

Men jag kan inte sluta tänka på hur orättvist det är att min morfar sitter ensam nu samtidigt som deras vänner åker på golfresor till karibien och går på brandy-provningar i sydafrika.



Hejdå. Vi kommer aldrig att glömma dig.