Kylies leavingparty

32674-88

32674-87

32674-86

32674-85

32674-83

I lordags va vi pa Kylies leavingparty. Varken jag eller Aaron vet vem hon ar. Men i london ar man bjuden bara man kanner nan som kanner nan:) Rikigt kul hade vi i alla fall.

Keiran Roddens leavingparty.

32674-82
Jag och Kieran


32674-80
Jag och Natacha

32674-79
Hannah, Nicola och Sean

32674-78



32674-77
Sean, Helena och Sarah

Har borjat med den gamla beprovade metoden "att festa med motstand". Funkar javligt bra. Det ar bara att tuta och kora, fast man kanner sig lite halvseg.

Ja bara orkar inte

Jag och Aaron har inte pratat med varandra sen igar kvall. Inte sen han sa. "Vill du bli fet och ohalsosam?" Idiot.

Han: Ska vi kaka nat?
Jag: Jag ar inte sa hungrig, men nat litet kanske.
*gar forbi donken*
Jag: Men en cheeseburgare kanske.
Han: Nee aldrig i livet. Du ska inte ata sandar mat blablabla. Vill du bli fet och ohalsosam?

Jag ater val vad jag vill. Idiotmongo.

Sen tjaffasade vi ett tag om det. Sen satte han pa sin Mp3. Jag laste min bok och sen dess har vi inte pratat. Jag bara orkar inte. Inte just nu.

Ja vill ga o kopa frukost. Men da kommer han sno datorn. O va ska ja gora da?

Jag ar en storig jobbig javel.

Haromkvallen hade Aaron och jag varit pa puben. Pa tunnelbanan hem var det en kille som var skitbra pa att gora korttrick. Han underholl hela vagnen med sina trick. Jag och Aaron blev skitimpade. Det sag han nog och lat mig dra ett kort.
Klover sju. Sen skulle ja visa kortet for omgivningen. Visade hela vagnen och det var en san dar alla-alskar-alla-stamning.

Sen bad han mig halla fram min vanstra hand och sa skulle han lagga kloversjuan dar. Det var bara det att JAG SAG HUR HAN GJORDE! Sa jag skrek HA! DU HAR JU MER AN ETT KORT DAR! Sa skrattade alla at kraken. Han la ner sin kortlek i fickan och var tyst resten av resan. Alla vi andra gick tillbaka till att vara framlingar som knappt tittar pa varandra. Men jag sag att dom sneglade pa mig och tankte: KUNDE DU INTE HA SPELAT MED DA NAR VI HADE SA ROLIGT.

Kande mig skitdum som hade forstort allas trevligheter.

Aja, san ar jag.

Vilken tur man kan ha.

Jag bor liksom 5 minuter fran ett poolomrade. Akte dit igar morse nar Aaron akte till jobbet. Klarbla himmel och bara jag och nagra andra sjalar dar. Sjukt skont. Grejen som ar sa stord ar att det ar ett stalle som ser ut typ som himpa, fast mindre yta och bara en bassang. Anda hatar jag himpa och aker bara dit i allra varsta nodfall.

Men har ar det ju varsta lyxen att ha nat att bada i overhuvudtaget. Skont att ha det sa nara, och man vill ju fa lite farg pa sig aven om man ar brittisk. Aven om min farg den har gangen rakade bli rod.


Ska till jobbet snart. Fan att jag ar pa late imorrn annars hade ja asgarna velat gatt pa scandinavian party..


Bebis

Igar var det en tjej som fodde en bebis nere pa personaltoan pa topshop. Ja gick pa toan precis innan och da stod hon och svettades och holl sig for magen. Och ringde till nan som jag formodar var pappan. Men man kunde ju inte sta dar och glo sa ja gick upp till mig.

Sen fick jag hora att hon fatt en liten bebis. Sjukt. Vem fan gar pa oxford street nar man ar hoggravid da?

Men men.. kanns skumt att vara tillbaka men underbart med Aaron. Igar satt vi o fyllde i vara blanketter:)

Jessica.. filat att ja inte svarade pa ditt mess men ja hade inte det svenska simkortet med mig. Fan va avis ja blev nar ja fick de. Hoppas att allt ar bra med dig och lagenheten.. ring nan dag om du vill.


Inflyttningsfest

Sjukt kul igår var det. I Jessicas fina lägenhet. Som jag måste åka till idag för jag glömde ju naturligtvis halva bohaget där. Men fan va kul det var. Och palace var inte så illa pinkat det heller. Asabasabra liveband i musikbaren.
Gick i mördarskorna hela kvällen också utan att det gjorde speciellt ont.

Idag har hela lyckiga familjen varit och badat i Sörsjön. Riktigt mysigt att ligga o sola och glo på folk. Ikväll blir det lugnt. Har precis käkat thai och ska kanske upp på grillfest lite senare. Utan vin med bil.

Imorrn ska jag och min man och bada med gettoungarna i Crouch end. Ha med oss lite fika och ligga o hångla lite där på gräset. Sen ska vi till Green Park och dricka lite kanske och så ska vi på bio. Simpsons. Oj va mycket vi skulle hinna med. Kanske får skippa green park..

Men men.. nu måste jag duscha.

Tack och hej leverpastej.

Topshop

Jag har alltid en förmåga att stressa upp mig över konstiga saker. Bli hypernervös för ingenting. Som nu när jag skulle ringa topshop. Jag har sagt till dom att jag kommer tillbaka imorrn. Men de kan ja ju inte för jag landar inte förrän typ 8 imorn. Så jag var skitnervös att dom skulle bli arga och sparka mig för att jag inte kommer imorrn.

Så ringer jag. Emma svarar. Jag förklarar läget och hon säger att chefen hade trott att jag skulle jobba idag. Nu är det kööööört för mig tänkte jag.
Men då får man bara ett "Fine, don'tworry about it. Come in monday on a mid and then well sort you out from there" Och nu sitter jag vi datan och skakar i fingrarna för ja va så nervös innan ja ringde.

Har nog kommit in i den svenska mentaliteten igen vad det gäller jobb. Typ komma i tid och sånt som inte alls är lika viktigt i England. Eller komma alls. Sjukt ställe att jobba på men kul har jag haft i alla fall:)


Hur fan kan 5 veckor gå så jävla fort?

Här trodde jag att jag skulle tröttna på Norrköping och Sverige efter 5 långa veckor. Men så fan heller. Känns skumt för jag har ju gjort så jävla mycket men samtidigt behöver ja 5 veckor till. Har t.ex. inte träffat Lollo, Sandra, Sofia och Bella. Sjukt.

Men mycket kul har jag haft. Kommer gråta ögonen ur mig imorrn på planet. Men men. NU har Aaron och jag lite att ta tag i. Och jag måste ringa Topshop. Idag. Måste få veta hur jag ska jobba och framförallt om dom fortfarande kommer ihåg att jag ska komma tillbaka.

Men å andra sidan så behöver jag inte tjuta. För om två månader är det dags för skojigheter igen. Jag och Jess på cypern. Bara ligga o glo vid poolen i en vecka. Sjukt skönt.


Typ här kommer vi ligga.

Men Hejdårå för fan.

Tre dagar

Tre dagar kvar. Tills vi står där på Tottenham Hale stationen och kramar varandra så  hårt vi bara kan. Kan knappt vänta. Men å andra sidan så vill jag inte tillbaka till allt de där. Pisslön och skitjobb. Inga vänner och inga pengar. Men nu är det såhär. Vi måste stanna i London ett tag till så det är bara att bita ihop. Sen väntar bättre tider. Och när man vet det så känns det svåra inte lika svårt.

Men att åka ifrån det här nu. Det kommer bli svårt. Åka ifrån vännerna, familjen, sängen, maten, Johanna och allt det man saknar som mest när man är där borta. Men å andra sidan är det som Jessica säger, även om jag hade stannat kvar nu så hade det ju inte varit samma sak. För sommaren är snart slut. Och alla börjar plugga och far iväg till Linköping, Stockholm och Malmö. Men men. Inte så mycket att älta för jag blir bara ledsen av det.

Men jag måste säga att den här sommaren, den har varit den bästa någonsin. Tack för de allihopa. Särskillt dig Jessica.